Årsmöte 2016

Mallen är hämtad från foreningsinfo.se - för dig som vill starta eller driver en förening

Kallelse och dagordning årsmöte

Kallelse till årsmöte för föreningen Chang Hun Taekwon-do klubb.

Datum: 19/4 2016

Tid: 20:00

Plats: St: Eskils gymnastikhall

Innehåller 3 Bilagor

Dagordning

  • 1 Mötets öppnande
  • 2 Fastställande av röstlängd
  • 3 Val av mötesordförande och sekreterare för mötet
  • 4 Val av person att justera protokollet och vara rösträknare
  • 5 Årsmötets behöriga utlysande
  • 6 Godkännande av dagordningen/föredragningslista
  • 7 Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse
  • 8 Revisionsberättelse och fastställande av balansräkning
  • 9 Frågan om ansvarsfrihet för avgående styrelse

10

Fastställande av medlemsavgifter.

11

Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande

verksamhets-/räkenskapsåret.

12

Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.

  1. a) Motion 1, från ordföranden.
  2. b) Motion 2, från ordföranden.

Mallen är hämtad från foreningsinfo.se - för dig som vill starta eller driver en förening

  1. c) Övriga i rätt tid inkomna motioner.

13

Val av

  1. a) föreningens ordförande för en tid av 1 år;
  2. b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 1 år;
  3. c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av 1år;
  4. d) 1 revisor jämte suppleanter för en tid av ett 1 år. I detta val får inte styrelsens

ledamöter delta;

  1. e) 3 ledamöter i valberedningen för en tid av ett 1 år, av vilka en skall utses till

ordförande;

  1. f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev andra möten där föreningen

har rätt att representera med ombud);.

14

Övriga frågor

15

15 Mötets avslutande

Bilaga 1: Motion 1, från ordföranden

Bilaga 2: Motion 2, från ordföranden

Bilaga 3: Stadgar för Chang Hun Taekwon-Do klubb

Varmt välkomna

Motion till årsmötet 2016-04-16 för Chang Hung Taekwon-do klubb

Motion 1, från ordföranden

Avser den ideella föreningen Chang-Hun Taekwon-do Klubb Orgnr: 802450-1002.

  1. Ändra klubbens namn till, ”Eskilstuna Taekwon-Do Klubb”.
  2. Ekonomiskt stöd till elitutövare i föreningen:
  3. Klubben skall vid behov ge ekonomiskt stöd till medlemmar i

föreningen för deltagande i EM, VM, NM eller landskamp. Full

kostnadstäckning skall ges upp till maximalt 15 000kr. Syftet är att

främja klubbens utveckling genom att klubbens medlemmar kan

utvecklas som elitutövare och sedan i rollen som instruktör dela med sig

av kunskaperna.

  1. Krav för att få ekonomiskt stöd:
  2. Utövaren skall vara medlem i landslaget för den ITF-Taekwon-Do

som klubben är ansluten till.

  1. Utövaren skall ha instruerat minst 1 pass/vecka i föreningen

under föregående 6 månader.

iii. Utövaren får ej hela kostnaden för tävlingen betald av

riksidrottsförbundet/STF eller sponsor.

  1. Styrelsen för föreningen bedömer att föreningens aktuella

ekonomi tillåter att ekonomiskt stöd betalas ut.

  1. Ekonomiska riktlinjer för arvode till föreningens ledare:
  2. Ansvarig instruktör:
  3. Tränararvode erhålles enligt följande tabell:
  4. Instruerar 1 pass varannan vecka – 500kr/termin.
  5. Instruerar 1 pass/vecka – 1000kr/termin.
  6. Instruerar 2 pass/vecka – 2000kr/termin.
  7. Instruerar 3 pass/vecka – 3000kr/termin.
  8. Instruerar 4 pass/vecka – 4000kr/termin.
  9. Instruerar 5 pass/vecka – 5000kr/termin.
  10. Instruerar 6 pass/vecka – 6000kr/termin.
  11. Krav: Skall ha instruerat minst 80% av aktuellt åtagande

iii. Medlemsavgift: Reduceras till 100kr/år.

  1. Utbildningar: Ersättning för deltagande i utbildningar kan ges av

styrelsen.

  1. Hjälpinstruktör:
  2. Erhåller inget tränararvode.
  3. Milersättning: Skattefri milersättning betalas ut.

iii. Medlemsavgift: Betalar full medlemsavgift.

  1. Utbildningar: Ersättning för deltagande i utbildningar kan ges av

styrelsen.

  1. Instruktör vid träningsläger:

Motion till årsmötet 2016-04-16 för Chang Hung Taekwon-do klubb

  1. Tränararvode erhålles med 50kr/h (planeringstid och

träningstid).

  1. Examinator:
  2. Tränararvode erhålles med 1000kr/graderingstillfälle.
  3. Antalet personer som graderas påverkar ej arvodet.

iii. Utbildningar: Ersättning för deltagande i utbildningar som krävs i

rollen som examinator skall ges av styrelsen.

  1. Domare:
  2. Domar-arvode utbetalas ej.
  3. Utgifter för boende och mat skall ersättas.

iii. Eventuell milersättning eller annan utgift för resa skall ersättas.

  1. Förslag att genomföra följande stadgeändringar:
  2. 9 §: Lägg till att det krävs beslut på två årsmöten i rad för att föreningen skall

upplösas.

  1. 26 § Under kassörens ansvar lägga till: ”Mandat att genomföra för föreningen

erforderliga inköp upp till 10 000kr/inköp.

  1. 21§ Punkt 12, Ändra till följande:
  2. Ordförande för en tid om 2 år (väljs jämna år).
  3. Kassör för en tid om 2 år (väljs udda år).

iii. Ledamot 1 för en tid om 2 år (väljs jämna år).

  1. Ledamot 2 för en tid om 2 år (väljs udda år).
  2. Suppleant för en tid om 1 år.
  3. 25 § Ändra till: Styrelsen utser vice ordförande och sekreterare (kassör väljs av

årsmötet).

  1. stryk ” Klubben är även medlem i ITF Taekwon-do Sweden som är ITF

Taekwon-do:s organisation i Sverige.”

Förslag till motion skriven av,

Fredrik Hyllander, ordförande Chang Hun Taekwon-do klubb

Motion till årsmötet 2016-04-16 för Chang Hung Taekwon-do klubb

Motion 2, från ordföranden

Avser den ideella föreningen Chang-Hun Taekwon-do Klubb Orgnr: 802450-1002.

  1. Förslag att genomföra följande stadgeändringar:
  2. 9 §: Lägg till att det krävs beslut på två årsmöten i rad för att föreningen skall

upplösas.

  1. 26 § Under kassörens ansvar lägga till: ”Mandat att genomföra för föreningen

erforderliga inköp upp till 10 000kr/inköp.

  1. 21§ Punkt 12, Ändra till följande:
  2. Ordförande för en tid om 2 år (väljs jämna år).
  3. Kassör för en tid om 2 år (väljs udda år).

iii. Ledamot 1 för en tid om 2 år (väljs jämna år).

  1. Ledamot 2 för en tid om 2 år (väljs udda år).
  2. Suppleant för en tid om 1 år.
  3. 25 § Ändra till: Styrelsen utser vice ordförande och sekreterare (kassör väljs av

årsmötet).

  1. stryk ” Klubben är även medlem i ITF Taekwon-do Sweden som är ITF

Taekwon-do:s organisation i Sverige.”

Förslag till motion skriven av,

Fredrik Hyllander, ordförande Chang Hung Taekwon-do klubb

Normalstadgar för idrottsförening

Antagna av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01

STADGAR

För den ideella föreningen Chang-Hun Taekwon-do klubb

med hemort i Eskilstuna kommun.

Bildad den 13:e december 2009

Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmöte den 10:e april 2015 (om ändringar - ange vilka paragrafer)

ÄNDRINGAR:

Ändring 1: ”För den ideella föreningen Chang-Hung Taekwon-do klubb

med hemort i Kalmar kommun.” – Hemort ändrades till Eskilstuna.

Ändring 2: 3 § ”Klubben är även medlem i ITF Taekwon-do Sweden som är ITF Taekwon-do:s

organisation i Sverige.” Hela meningen är bortagen från 3 §.

Idrottsrörelsens verksamhetsidé

Idrott är

Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.

Idrott består av

Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

Vi organiserar vår idrott

Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig

folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.

Vi delar in vår idrott

Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med

tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott

avser vi idrott för dem som är över 20 år.

I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är

normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad

bredd- och motionsidrott.

I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade

bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av

underordnad betydelse.

Vår verksamhetsidé

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt

som socialt och kulturellt.

Därför vill vi utforma vår idrott så att

  • den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll
  • alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska

och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven

idrottsverksamhet

  • den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika

samhällsgrupperingar

  • de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin

verksamhet

  • den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte. Ang ”Bra idrott och

bra i idrott” se bilaga).

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Ändamål

Föreningen skall bedriva följande idrotter:

ITF Taekwon-do

Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens

verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att:

Att alla som vill träna Taekwon-do är välkomna oavsett ålder, kön eller etnisk bakrund. Genom att träna i

grundaren av Taekwon-do, ”Choi hong hi:s” anda eftersträva följande mål: Artighet, integritet, uthållighet,

självkontroll och okuvlig anda.

Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.

2 § Sammansättning

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

3 § Tillhörighet m m

Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):

Svenska Taekwon-do förbundet

och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).

Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är

belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens

hemort är belägen.

Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av

överordnat idrottsorgan.

På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa

föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.

4 § Beslutande organ

Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

5 § Firmateckning

Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt

eller av en eller flera särskilt utsedda personer.

6 § Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den 1 januari t.o.m den 31 december.

7 § Stadgetolkning m m

Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i

stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.

Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte

väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med

vad som anges i 33 §.

8 § Stadgeändring

För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.

Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

9 § Upplösning av föreningen

För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.

I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall användas till bestämt

idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i

folkrörelsearkiv eller motsvarande.

Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt

revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas vederbörande SF.

FÖRENINGENS MEDLEMMAR

10 § Medlemskap

Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.

Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta

föreningens ändamål eller intressen.

Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.

I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga

beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på

medlemsansökan.

Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna i RF:s

stadgar.

11 § Utträde

Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed

omedelbart ha lämnat föreningen.

Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt

sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från

medlemsförteckningen.

12 § Uteslutning m m

Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av

föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen

skadat föreningens intressen.

Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest

omfatta sex månader från beslutsdagen.

Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.

Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått

tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall

skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre

dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde.

Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas

inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.

13 § Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem

  • har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
  • har rätt till information om föreningens angelägenheter,
  • skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av

föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar,

bestämmelser och beslut.

  • har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid

upplösning av föreningen,

  • skall betala medlemsavgift samt de övriga avgifter som beslutats av föreningen senast två veckor

efter påbörjad träningstermin.

14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom

idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.

Medlem som är aktiv i föreningen som ledare och/eller som intrsuktör får ej vara bestraffad i vålds eller

sexualbrott.

Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt,

av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också

vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.

Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken

tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller

uppvisningen.

ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE

15 § Tidpunkt, kallelse

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före ut-gången av månad på tid och plats

som styrelsen bestämmer.

Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller

kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller

på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av

föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess

medlemmar skall det anges i kallelsen.

Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt

styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för

medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns

tillgängliga.

16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.

Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till

årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.

17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet

Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 15 år har rösträtt på

möte.

Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.

Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

18 § Beslutförhet

Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.

19 § Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).

Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom

enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.

Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet

röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.

För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna

röster.

Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.

Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid

mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika

röstetal lotten avgöra.

Beslut bekräftas med klubbslag.

20 § Valbarhet

Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom

föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen.

Medlem i föreingen som har varit bestraffad för ekonomiska brott är ej valbar till styrelsen eller

valberedningen.

21 § Ärenden vid årsmötet

Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:

  1. Fastställande av röstlängd för mötet.
  2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
  3. Val av protokolljusterare och rösträknare.
  4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
  5. Fastställande av föredragningslista.
  6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
  7. b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning)

för det senaste räkenskapsåret.

  1. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-

/räkenskapsåret.

  1. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
  2. Fastställande av medlemsavgifter.
  3. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-

/räkenskapsåret.

  1. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
  2. Val av
  3. a) föreningens ordförande för en tid av 1 år;
  4. b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 1 år;
  5. c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av 1år;
  6. d) 1 revisor jämte suppleanter för en tid av ett 1 år. I detta val får inte styrelsens ledamöter

delta;

  1. e) 3 ledamöter i valberedningen för en tid av ett 1 år, av vilka en skall utses till ordförande;
  2. f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev andra möten där föreningen har rätt att

representera med ombud);.

  1. Övriga frågor.

Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte

finns med i kallelsen till mötet.

22 § Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.

Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens

röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen

för begäran.

När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas

inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte

skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen.

Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.

Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder

enligt föregående stycke.

Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.

Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18

  • .

VALBEREDNINGEN

23 § Sammansättning, åligganden

Valberedningen består av ordförande och 2 övriga ledamöter valda av årsmötet. Antalet övriga ledamöter

skall vara lika fördelat mellan könen. Olika åldersgrupper skall finnas representerade.

Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när

ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.

Valberedningen skall senast 4 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut,

om de vill kandidera för nästa mandattid.

Senast 2 veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.

REVISORER

24 § Revision

Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och

övriga handlingar.

Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.

Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och

räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.

STYRELSEN

25 § Sammansättning

Styrelsen består av ordförande samt 3 övriga ledamöter. Styrelsen skall bestå av kvinnor och män.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs.

Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före

mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande

årsmöte.

Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av

styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.

26 § Styrelsens åligganden

När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens

angelägenheter.

Styrelsen skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens

verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att

  • tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
  • verkställa av årsmötet fattade beslut,
  • planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,
  • ansvara för och förvalta föreningens medel,
  • tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och
  • förbereda årsmöte.

Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och

arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut

efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall

besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna

uppgifter på sekreteraren och kassören.

Sekreteraren

  • förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,
  • föra protokoll över styrelsens sammanträden,
  • se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett

betryggande sätt samt ansvara för att föreningens historia dokumenteras,

  • se till att fattade beslut har verkställts,
  • om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående

handlingar,

  • årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.

Kassören

  • föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar

beslutade avgifter till föreningen,

  • se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrottsorganisationer

m.fl,

  • svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra

bok över föreningens räkenskaper,

  • årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,
  • utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,
  • se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,
  • i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration,

särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och

övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,

  • föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade

priser införs,

  • se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet

som föreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga

tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt.

27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.

Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är

närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet.

Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.

I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid

telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast

därefter följande sammanträdet.

Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt

utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.

28 § Överlåtelse av beslutanderätten

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion,

kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta

styrelsen härom.

SEKTIONER

(29 § - 32 § kan användas av de föreningar som har valt att organisera sin verksamhet i olika

idrottssektioner, t.ex. bandysektion, skidsektion etc.)

29 § Bildande och nedläggning av sektion

Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som

sammankallats för prövning av sådan fråga.

Föreningen har för sin idrottsliga verksamhet följande sektion (sektioner), nämligen

___________________________________________________

___________________________________________________

___________________________________________________

___________________________________________________

30 § Sektionsstyrelse

Ledningen för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av ordförande och övriga ledamöter.

Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberättigade medlemmar

  1. a) av föreningens årsmöte.
  2. b) av möte med de föreningsmedlemmar som bedriver den idrottsgren vilken handhas av

sektionen. Sektionsmötets val av sektionsstyrelse skall underställas föreningens styrelse för godkännande.

(Stryk det ej lämpliga av alt a och b.)

Härutöver får föreningens styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i sektionsstyrelse.

Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse.

31 § Instruktion för sektionsstyrelse

Föreningens styrelse skall, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och

skyldigheter som sektionsstyrelse har.

32 § Budget och verksamhetsplan för sektion

Sektionsstyrelsen upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under

nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för godkännande på tid som denna

bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn

till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade

utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.

TVIST

33 § Skiljeklausul

Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i

fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om

skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar

för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader,

inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.

Bilaga

Bra i idrott och bra idrott

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt

som socialt och kulturellt

Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss

människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera

mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp.

Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har

på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi

trivs och mår bra.

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten

finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att

prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med

andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns

allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller

spontant i bostadsområdet.

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många

barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med

andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de

positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening

ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på

människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och

ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till

bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.

Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

Det finns således mycket som är bra med idrotten...

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett

bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och

anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna

gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de

beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje

människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt

uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en

genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att

verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas

åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom

idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex

användandet av droger.

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för

idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det

ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott

värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla

nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som

ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer

gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott

uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och

arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning

försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador

utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa

massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår

folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på

alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan

mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra

till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan

med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika

värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att

vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar

oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv

utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens

kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om

miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar

sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön

negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl

a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)

18 Mar 2016

NYHETER

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)